tisdag 24 mars 2009

Nej, jag hinner inte!

Min dator är paj och jag hinner inte laga den. Gästerna har kommit och allt är jäkligt bra norr om polcirklen!

måndag 16 mars 2009

Krasseodling

Jag och Madz anlände äntligen till Gällivare igår efter 160 mils bilfärd och en tripp till Åland. Idag har vår packade minibuss blivit uppackad och våra lokaler tillfixade. Väl hemma i vårt stora vita vackra och luftiga hus är det pyssel på G!

Vi kommer att jobba med nordiska råvaror och som ni vet finns det inte så mycket i grönsaksväg den här tiden på året. Därför odlar vi krasse och groddar både rädisor, broccoli och amarant!

lördag 14 mars 2009

Besök på konsum

Jag och Zeb var på Konsum Värmland igen och det var lika skojigt som alltid. Eller kanske lite extra skojigt för Zeb såg otroligt skojig ut i sina skyddskläder.



Nicklas och Monica tog hand om oss och vi blev visade både röken och korvkylen!

Micke åh Micke

När klockan var fyra och snön hade slutat falla från den nattsvarta himlen tog jag och Madz vår fullpackade minibuss och åkte mot Arlanda. Efter en drygt tre timmars bilresa, en timmas väntan och 30 minuters flygresa kom det en vit skåpbil och hämtade upp oss. Det var Michael Björklund som hoppade ut ur bilen och välkomnade oss till Åland.

Michael Björklund är den enda som vunnit Årets Kock i både Sverige och Finland och det sägs att han har fått de högsta poängen i SM genom tiderna. På Åland driver han restaurangen ÅSS Segelpaviljongen och har dessutom ett litet hål i väggen nere vid bryggan som serverar plåtbröd.

Micke ville börja sälja pizza men ville inte att hans pizza skulle förknippas med alla andra dåliga pizzor i Sverige och Finland. Därför utlystes en namntävling i radioprogrammet Meny och när Micke hörde Plåtbröd var vinnaren utsedd. Självklart är inte Mickes pizzor som andra pizzor eller plåtbröd utan har toppings och abborrar och lamm som pålägg.

Helt ärligt så tror inte jag att någonting med Michael Björklund är så som det är med alla andra. Micke, han är så fantastisk! Han pratar på under vår rundtur på Åland. Vi åker runt i cirklar för att vi ska få se allt och stannar hos både kött och fiskhandlaren för att hämta varor. Han pekar och berättar om allt vi åker förbi och han ser till så att vi får se på både öns äppelsprittillverkning och öltillverkning. Alla bilar vi möter när vi är ute på vår lilla tur vinkar Micke till och när telefonen ringer är han artig och ber om ursäkt innan han svarar med sin finländska brytning och frågar om potatisen har hämtats och ber personen på andra sidan hälsa till de sina.

Efter bilturen vet vi vart allt finns, vart Micke har gått i skolan, blivit av med körkortet, vart kräftorna finns och vart farbror bor. Nu är vi hemma i Mickes föräldrahem där vi träffar kocken Martin innanför de flerfärgade väggarna. En trappa upp hittar vi ett köksbord och där sätter vi oss och där sitter vi länge.

Vi samtalar över flera koppar kaffe, lite ålvados och finsktrågbröd med extrasaltat bregott. Trots att Michael är en av nordens mest ansedda kockar och har lyckats att få igenom både en grundlagsändring och ändrat reglerna i årets kock är han väldigt blygsam och ödmjuk. Vi pratar om laxen och östersjön ena stunden och i nästa pratar vi om viner eller plåtbröd. Jag frågar som vanligt om hur det kommer sig att det finns så få kvinnor i branschen. -Den biologiska klockan.

Michael tror att kvinnor hellre prioriterar familjen och kärleken framför arbetet och så kan det nog vara. Efter en hel del timmar på dom stoppade stolarna i köket hos Micke hoppade vi in i "kompostbilen" igen. Vi fick en snabb rundtur på Ålands museum och sen var vi tillbaka på flygplatsen och kramades hejdå med en påse rotfruktchips i handen som färdkost.

Michael känns som en så underbar person och människa med en personlighet och lugn som jag nog aldrig sprungit på innan. Michael han känns ärlig och rak och att han är blyg och lätt rodnar gör det hela mycket bättre. Ännu något som gör det hela mycket bättre är att han kommer till Grythyttan i vår för att spela in ett tv-program för finsk tv så snart får jag träffa honom igen! Micke åh Micke, du är fantastisk!

måndag 9 mars 2009

På Berns med plugg

SVID misslyckades med att boka våra biljetter till Gällivare och när dom skulle försöka igen var dom slut. Men vi var redan halvägs till Stockholm så nu sitter jag och Madz på Berns och pluggar, lyssnar på jazz och gillar livet och dess oväntade vändningar.
Vi åt japanskt, fantastiskt gott med dim sum, tempura, sushi och edamame.

Ingrid har blivit med....

Hemsida! Den är inte färdig men den är jävligt snygg. I framtiden tänker jag använda den den ungefär som en portfolio. www.ingridienser.se

söndag 8 mars 2009

Nu far jag till Norr

Hihi, jag ska träffa Micke och det ska bli alldeles fantastiskt underbart tror jag! (Fotograf Johnny Franzén)

I Norr säger man inte åka utan det blir att man far istället. Just därför ska jag fara. Imorgon far jag och inte till värmen som de flesta andra utan till snön. Jag ska till Gällivare igen. Först för ett litet kort besök på två nätter och på Lördag åker jag för att var borta 4 veckor.

Jag känner mig laddad inför Gällivare även fast det fortfarande finns för mycket saker som inte har kunnat lösas än. Mest laddad är jag kanske inför Fredag. Då ska jag och Madz till Åland och Michael Björklund kommer och hämtar oss på flygplatsen och vi ska hänga!

Jag har nog inte berättat vad jag ska göra i Gällivare för er, eller? Jag ska förmedla känslan av att vara i norden med hjälp av måltiden. Det finns ett gäng kockar (hoppas jag) som jag ska inspirera och förmedla konceptet Ny Nordisk Mat för. Madz har hand om matsalen och gestaltningen. Gästerna är 50 stycken, från 17 nationer och där under två veckor . 22 mars kör vi och det är snart!

lördag 7 mars 2009

Snyggast i Stan -Mitt Visitkort

Mitt och pärlemoskimrande!

Avokado


Advokatpäron eller alligatorpäron som det länge kallades läste jag om på e24. Den motverkar stress med sitt höga kaliuminnehåll och om man har mycket att stå i är det kanske bra. Ordet avokado kommer från aztekernas språk och betyder faktiskt testikel, hihi.

Hiram skriver i sin blåa:
"Avocadopäron är i mitt tycke utsökta som entré en sommardag eller lunch. De vackra frukterna inbjuder också till raffinerad bordsdukning. Man kan lägga en päronhalva på varje tallrik. Så fick jag uppleva dem i London en varm sommardag. De låg på blekt grå tallrikar - duken var grå och svartrandig och blommorna på bordet var blekgula."

Idag åt jag en vacker avokado så som jag föredrar den.

Avokado så som jag föredrar den

1 avokado
Några droppar god Olivolja
Någon droppe lagrad Balsamvinäger
En nypa gott Salt
Ett varv Svartpeppar

Dela avokadon på hälften, ta ur kärnan och gröp ur lite för att äta på stående fot. Droppa över olja och vinäger. Strö över salt och peppat. Mumsa i dig och du känner genast hur lugnet infaller.

fredag 6 mars 2009

Jag är ingen Lasagnebrud


Nej, lasagne tillhör inte favoriterna. Ofta smakar lasagne så lika, som gröt. Den ena tuggan är likadan som den andra. Oerhört viktigt med lasagnen, om man väl ska äta någon, är att ha sallad till, mycket sallad med mycket krisp. Annars blir det som gröt och pannacotta.
Jag är ingen lasagnebrud men jag har en lasagnegrabb. När jag ska få honom att tro att jag är en bra flickvän lagar jag en lasagne. En lasagne med mycket kärlek, en riktig köttfärssås med bacon, vin, rotselleri, morot, vitlök, fina konservtomater och rosmarin. För att det inte ska bli för mycket gröt eller slät soppa utan topping tar jag vartannat lager köttfärs och vartannat med vit sås. Då blir det mer pasta också.

Lasagne utan pasta är bland det värsta jag vet. Ni vet sån med tre lager plattor som simmar och skvimpar i ketchupköttfärssås och för mycket äcklig vit sås.
I sommras gjorde vi ett stopp i Venedig under tågluffen och där skulle han också äta lasagne. Den lasagnen var väldigt god och luftig. Inte alls så där skumt kompakt som havregrynsgröt kokt med för lite vatten kan vara. Jag tror att dom hade förkokt pastan och lagt ricotta mellan och ragu med fina tomater. En fräsch lasagne!

Idag skulle jag försöka framstå om en bra flickvän och då gick jag till ica och köpte köttfärs och pastaplattor. När jag kom hem slängde jag ihop en underbar lasagne. Jag tror att han sa att det var den godaste han hade ätit och fortfarande vet han nog inte att det säkerligen berodde på dom där små sardellerna jag kastade i köttfärssåsen.

Och ja, den var faktiskt god och faktiskt ganska ogrötig också!

Frittade musslor

Här om dagen bjöds det på frittade musslor med en korianderdipp och rättikasallad. Inte helt dumt men jag lyckades inte få till någon bra frityrsmet och dom blev tyvärr inte så krispiga som jag ville. Jag har aldrig lyckats hitta någon bra fritt smet, någon som sitter på ett bra recept?

onsdag 4 mars 2009

Hur man hanterar den kräsne

Jag har oturen att stundvis leva med en lite småkräsen man. Han kan bli lite kinkig när jag lägger i kapris och sardeller i maten och tyvärr gillar han inte senap heller. Saken är den att jag tror ju att alla kan lära sig gilla allt om man bara vänjer dom. Därför brukar jag gå bakom hans rygg och stoppa ner kapris och sardeller där han minst anar det för att han ska vänja sig vid smaken och tillslut inse att det är omöjligt att leva utan! Jag tror ju att han bara tror att han inte tycker om det, att han helt enkelt inte vet bättre.

Lite svårare blir det med råbiffen. Råbiffen som enligt mig är guds gåva till människan och kanske det godaste man kan äta har jag längtat efter ända sedan i onsdags förra veckan. Råbiffen blir ju lite svårare att lura i någon eftersom att hela råbiffen är rå. Dessutom innehåller den både kapris och senap och det gör ju inte saken lättare. Kanske om jag försöker att ge honom bara lite, en matsked råbiff till förrätt. Hoppas att han förstår dess storhet då.

Att leva med någon som är kräsen är ett svårt öde som kan drabba även den bäste. Jag har dock turen att han bara är småkräsen. Det är oftast så att han ändå äter min mat, den är ju god, men ibland med en bekymrad min!

Idag lurade jag i honom sardeller och här har ni knepet, han älskade det!
På bilden: Kokt pasta med potatis stekt tillsammans med olivolja chiliflingor och vitlök, goda oliver, rostade frön och ruccolapesto med gömda sardeller.

Ruccolapesto med gömda sardeller för att tämja den kräsne

2 nävar ruccola
1/2 liten vitlöksklyfta
1/2 dl olivolja
3 sardeller
1 tsk pressad citronsaft

Mixa ihop med en stavmixer och servara exempelvis till pasta eller sallad

tisdag 3 mars 2009

Fröer till groddning -Haha

Haha, nu hittade jag ett ställe och köpte både rödbetsfrö, broccolifrö, röd amarant och lökfrön! Här ska det groddas!

Vart hittar jag rödbetsfrön till groddning?

Rödbetsgroddar är galet snyggt, gott och nyttigt och jag vill göra mina egna. Vet ni vart jag kan hitta fröer till det här, hittade på ett ställe men där var det ju självklart slut!

Jag älskar Pelmeni

Jag har en bror som bor i Moskva. Han har bott i Ryssland kanske 4 år och jag har aldrig varit där och hälsat på och har inte heller känt någon dragning till Ryssland. Men nu, nu kommer jag Martin!

Allt började på årets kock då jag sprang in i matskribenten Jens Linder. Efter det har jag varit nyfiken och börjat läsa hans blogg på DN. Någon gång i mitten av förra månaden skrev han om Pelmeni. En blandning mellan dumplings och ravioli som sägs vara rysslands motsvarighet till köttbullar. En pastakudde som är fylld med köttfärs och kokas i buljong. Den ska serveras med smetana, lite buljong, vinäger och vodka ska finnas i dricksglasen!
Efter det har jag tänkt på Pelmeni många gånger och det som har lockat mest var kanske att man ska äta pastakuddarna nykokta, stoppa in dom hela i munnen, bita till så kudden går sönder och kraftig buljong rusar ur som i en explosion.

Ta ut en cirkel/lägg i färs/nyp ihop kanterna till en halvmåne/nyp ihop dom två vassa kanterna till en stjärt!

Att tillverka pelmeni var ett sant nöje och har man som vi en pastamaskin att kavla degen i går det på ett kick. Det som jag tror är mycket viktigt är att man har en bra buljong. Med bra buljong menar jag inte en sån som du hittar på ica och inte på konsum heller. Passa på att koka lite ben eller kött, kanske lite högrev tillsammans med morot, lök, rotselleri, lagerblad och pepparkorn. Dagen efter använder du kokspadet för att koka pelmenin i.
När jag var och handlade fanns det ingen smetana så jag fick nöja mig med creme fraiche med några droppar citron i. Vodkan var äkta rysk, kall och dracks i dricksglas och det var bland det bästa jag ätit i hela mitt liv. Det blev perfekt, hade inte kunnat vara lite mer si eller så, perfektion!

Recept finns hos Jens, vi gjorde halva och det räckte men vi hade nog kunnat äta mer för det var så gott!

Snyggt? Nej, det är ryskt och snuskigt gott. Gottgottigottgott, mumsfilibabba, yummie!

måndag 2 mars 2009

Ni måste kolla!

Jag hade nästan glömt att Mimi och Jullan har haft middagstipset på tv4 idag och att dom ska ha det hela veckan! Ni måste titta, dom är jätte bra!

Blomkålssoppa i snöslasket

Släta vita soppor är mumsigt som tusan. Idag gjorde jag en mustig blomkålssoppa i snöslasket och visst gjorde den livet lite ljuvligare just för stunden. Enligt mig så bör släta soppor ha någon slags topping i en annan konsistens för att upplevelsen ska bli lite mer spännande. Bacon passar alltid!

Blomkålssoppa med krispigt Bacon
För två personer och en låda till frysen

1 liten gullök
1 stor vitlöksklyfta
1 litet blomkålshuvud
2 medelstora skalade potatisar (gärna mandelpotatis)
2 msk kycklingfond
0,8 liter vatten
2 msk grädde
salt och peppar

Dela grönsakerna (eller kanske vitsakerna :)) i mindre bitar. Lägg alla ingredienser i en kastrull och koka tills det är mjukt. Mixa med stavmixer, smaka av med salt och peppar och toppa med krispigt bacon och lite persilja om du vill. Ät och ha bröd till som du kan doppa i.

Tips:
Idag testade jag något för första gången. Jag stekte bacon i mikro. Egentligen är jag emot allt som mikro heter och äger inte ens någon själv men nu när jag är Borås känner jag mig lite våghalsigare än vanligt och jag har ju redan börjat banan när jag gjorde chokladkoppen.

Lägg bacon på en tallrik med hushållspapper över och under. Kör på full effekt tills det är krispigt (ca 2,5 minuter). Betyget blir OK men det blev självklart inte likadant som i stekpannan.


söndag 1 mars 2009

Fler konstigheter

Min makaronikastrull igår, ser ni mönstret? Konstigt, det verkar lite som om att makaronerna är magnetiska...