Det var nästan två år sedan nu. Jag satt i en gul och ganska ful bil och berättade för en ganska nyvunnen vän att jag älskade att laga mat. Jag berättade för honom att jag skulle vilja göra det hela tiden men hur svårt det är när man inte har någon restaurangutbildning från gymnasiet. Att man var tvungen att ha minst tre års yrkeslivserfarenhet om man skulle kunna få plugga. Det var då och där som Grythyttan föddes. Innan Samuel berättade om det visste jag inte att det fanns.
Fjärilarna fladdrade i min mage och oj vad det pirrade när jag skickade iväg min ansökan. Jag vågade inte hoppas på för mycket för jag vågade inte bli förkrossad om jag inte kom in. En dag i juli ringde min mamma och sa att svaret hade kommit. Brevet låg och väntade och svaret fanns där i! Mamma fick inte öppna och läsa vad det stod för jag var rädd för smärtan som skulle komma om jag inte fick komma hit. Dagen efter tillät jag henne att öppna det och nu sitter jag här i mitt fönster som vetter mot skolan och ler mot livet!
1 kommentar:
Å jag kanske kommer dit jag med=)
Ska skicka in ansökan snart.
Hur många platser finns det?
Kanske vore en god ide att fara till er och titta runt lite.
Skicka en kommentar